Johan Paju är en av Sveriges mest erkända och välrenommerade landskapsarkitekter som brinner för hållbarhet. Han är lärare på Konstakademien i Tallinn och föreläser ofta för likväl studenter såsom arkitekter och andra intresserade av gränsöverskridande arkitektur. Dessutom är Johan medgrundare och styrelseledamot i Urbangreen. Vi passar  på att intervjua Johan om hur han ser på gröna tak, taklandskap och framtiden för stadsgrönska och behovet av hållbara städer. 

Hur ser du på gröna tak och stadsgrönska – är det viktigt och vilka funktioner ser du att det fyller?

Stadsgrönska och gröna tak är en del av en grön infrastruktur som växer i betydelse när man nu ser att allt hänger ihop. Vi måste utgå från naturens processer även i staden så att vi kopplar upp oss på de flöden som finns istället för att kämpa mot dem. Vi kan tex genom gröna tak skapa multipla nyttor för dagvattenhantering, vattenresurs för biotoper och artrikedom, samtidigt som miljöerna kan fungera som sociala rum för oss människor.

I städer pågår en ständig kamp om utrymme vilket gör att vi måste tänka på vad som är viktigast i olika sammanhang. Ofta kan man samutnyttja ytor och få flera nyttor i olika skalor. Inte minst är det viktigt att se sammanhangen och kopplingarna mellan olika platser och funktioner i staden, det gör att vi får verkningsfulla nätverk.

Hur ser framtiden för gröna tak och stadsgrönska ut?

Vi integrerar med och värderar landskapet på ett helt annat sätt idag i planeringen av våra stadsrum än tidigare. Det är den viktigaste komponenten att arbeta med framåt för att säkra platser för liv och i förlängningen också för att kunna skapa och bibehålla fastighetsvärden.

Jag är övertygad om att vi kommer att se en snabb utveckling av både certifieringar, regelverk för att följa med och underlätta för en omställning där de naturliga processerna styr utvecklingen. Ett exempel är lösningar som kan ta hand om dagvattnet från både tak och gator och släppa det i vegetationsbäddar lokalt istället för att leda bort det. Då skulle vi spara färskvatten samtidigt som vi renar det och jämnar ut flödena. Här gäller det tex att uppdatera kommunernas tekniska handböcker så att de verkligen tillåter gemensam hantering av dagvatten.

Taklandskap har också visat sig bli en viktig del i konkurrensen också om hyresgäster. I vissa fastigheter där hyresgästen börjar bli trångbodd har personalen ändå velat sitta kvar just på grund av att ha tillgång till sin takpark.

Vilket taklandskap är din favorit och varför?

Jag tycker mycket om Sveavägen 44 (Urban Delis takpark) eftersom det var projektet som jag fick förtroendet att utveckla i en skala som tidigare bara varit en dröm. Det är ett viktigt projekt lokalt i Sverige eftersom den visade att det är möjligt att skapa sociala takparker och gjorde att många andra arkitekter kunde visa ett byggt exempel här och nu.

En ny taklandskapsfavorit är Hötorgsterrasserna som ägs av Vasakronan där första etappen ska invigas till våren 2021 med publika ytor, väldiga pergolastrukturer och restauranger.

Vilket var det första taklandskap som du ritade?

Jag ritade mitt första taklandskap redan 2012 för Diligentia (numera Skandia fastigheter) som ett av de första sociala taklandskapen i Sverige med inspiration bla från landskapsurbana projekt som ”The High Line Park” i New York. På den tiden hade vi inga byggda aktiva takytor med flera nyttor i Sverige.

Problemet då var att ingen ville ta på sig ansvaret eller entreprenaden att anlägga den stora takparken Sveavägen 44 som var stor som nästan ett tunnland. För att kunna hålla vad jag lovat behövde ett nytt slags bolag skapas. Per Nyström var det självklara valet av partner i firman tillsammans med bröderna Saletti som kunde marknadsföring och företagande. Urbangreen skapades och utförde därefter taklandskapet på Sveavägen 44, det som idag ofta kallas för Urban Deli-taket.

Hur ser utvecklingen ut i andra länder och internationellt när det kommer till stadsgrönska?

Vi ser en stark fortsatt trend med urban grönska och utveckling av naturliga system. Planeringen utgår numera från grön- och blåplaner, än enbart från infrastruktur och bebyggelsestrukturer.

Hur länge har du jobbat som arkitekt och landskapsarkitekt?

När jag var riktigt liten ville jag bli bonde och arbeta med att ta hand om jorden. Min pappa var arkitekt och konstnär vilket inspirerade och lärde mig att våga uttrycka sig. Jag tror att det samverkade så att jag fick ett intresse för det levande och det kreativa att uttrycka som landskapsarkitekt.

Jag har varit verksam i fältet snart i 30 år då jag hade min första praktik hos landskapsgurun Sture Koinberg. Han var en oerhört omsorgsfull och lyhörd arkitekt som lyssnade på hur människor hade det i vardagen och sedan formade han vackra rum att leva i för dem i samklang med naturen. Det hoppas jag att jag har med mig i all min verksamhet och försöker inspirera till att skapa långsiktiga rum för många att använda på naturens villkor. Jag har alltid velat vara med och skapa platser för upplevelser och försöker använda mig av de förutsättningarna som finns.

Du är från och med sommaren ny styrelseledamot i Urbangreen. Hur ser du på bolaget, dess produkter och dess framtid?

Urbangreen kom initialt till från ett behov som fanns för att anlägga taklandskap. Det är viktigt att företag utvecklas och svarar mot behov i samhällsbygget så att man kan genomföra de fysiska projekten istället för att tala om dem. Jag ser Urbangreen som en viktig del i att förverkliga den nya integrerade naturliga staden som drivs av levande gröna systemval. Urbangreen finns idag med där behoven uppstår samtidigt som vi också ofta ligger lite före då vi skapar innovativa produkter som behövs för att driva utvecklingen vidare. För att återknyta till det vi talade om i början av multipla nyttor på stadens begränsade yta är de sociala taklandskapen oerhört viktiga i framtidens megastäder.

Vilket är ditt drömprojekt att genomföra (som har med stadsgrönska att göra) och varför?

Ett drömprojekt är att börja koppla samman produktiva, sociala taklandskap i ett sammanhängande nätverk på stadens taknivå. Då får vi en flerskiktad stad, lite som i en skog där man kan röra sig både på marken och bland trädkronorna bildligt och bokstavligt talat. Då talar vi om Fastighetsutveckling på naturens och människans villkor.

Läs mer om Johan och se hans kontaktuppgifter på paju.se
Läs mer om Urbangreens taklandskap och övriga projekt.