– Planeringsverktyg som påverkar –

Då städer och annan infrastruktur byggdes ut under en lång tid utan att man tog hänsyn till de gröna, det vill säga växter, träd, ekosystem, fauna etc skapades det en modell för att balansera upp de hårda mot det gröna. Det mynnade ut i det vi idag kallar för Grönytefaktor (GYF).  Genom att se över hur mycket grönt relativt andra hårda material det krävs för  nybyggnation (kvarter eller fastighet) kan man styra utbredningen av de gröna ytorna. Olika kommuner ställer olika krav för hur stor GYF ska vara och därmed är det svårt att jämför faktorn mellan varandra.

Grönytefaktor är ett mätverktyg som används vid planering av till exempel fastigheter i bebyggda områden.

”Grönytefaktorn är kvoten mellan den ”ekoeffektiva ytan” och hela tomtens eller fastighetens yta. Med hjälp av den räknar man fram andelen funktionella grönytor i förhållande till hårdgjorda ytor. Funktionella grönytor är exempelvis genomsläppliga ytor och ytor som täcks av träd, gräsmattor eller gröna tak.” (Boverket.se)

Med hjälp av GYF kan olika certifieringar hjälpas till att uppnås:

• City Lab Action
• Miljöbyggnad 2.0
• LEED ( Leadership in Energy and Environmental Design)
• LEED-  Neigborhood Development
• BREEM-SE (Building Research Establishment Environmental Assessment Method)
• BREEM- Communities

(Läs mer om de olika certifieringarna här)

Vi på Urbangreen har varit med och byggt projekt som uppnått olika certifieringar. Med hjälp av Takparker, Taklandskap eller gröna innergårdar kan vi hjälpa er att uppnå kraven för certifieringarna. Ett exempel på projekt som uppnått certifiering är  Sergelhuset i Stockholm.